Allmänt

Testudo hermanni är känd som Grekisk sköldpadda eller Grekisk landsköldpadda.
Den underart som jag har är Testudo hermanni boettgeri (Östlig grekisk sköldpadda) vilket också är den allra vanligaste underarten i svensk hobby.

De är utpräglade landsköldpaddor men behöver vatten för att dricka och vada i.

Utöver att försöka efterlikna naturen så långt som möjligt så är det sunt förnuft som gäller!

Det är en tacksam art att hålla som husdjur, med rätt förhållanden är den ej så krävande – det krävs dock ett initialt engagemang vad det gäller att införskaffa bra terrarium, lampor bottensubstrat etc.

Arten har sin naturliga hemvist i ”medelhavsområdet” - Serbien, Bosnien, Kroatien, Kosovo, Makedonien, Rumänien, Bulgarien, Albanien och Grekland.

Utseende och beteende

Djuren är gulbruna/gulgröna med mörkbruna/svarta inslag/partier/fläckar – detta gäller såväl ryggsköld (Carapax) som buksköld (Plastron).

Frambenen är bepansrade med fjäll, övriga mjukdelar har en läderartad hud.

Arten är en grävande art - den gräver alltså vid behov, som skydd, ned sig i marken.

Hanarna kan vara tuffa i sin uppvaktning varför det rekommenderas att man har minst två vuxna honor per vuxen hane!

Att de är sociala råder det dock inget tvivel om – de solar, äter och vilar ofta gemensamt.

Honor kan man utan problem hålla flera medan hanar kan kivas rejält om ytan är för liten.

De kan nå storlek på upp till 36 cm i längd men ryggsköldens längd blir vanligtvis inte större än 15-20 cm.
Vikten på honor ligger oftast på dryga kilot men kan variera mellan 1-3 kg.
Hanarnas vikt brukar ligga runt 500-700g.

Inomhus

Terrariet skall vara stort nog för att sköldpaddan skall kunna traska runt.
Ett glasterrarium/akvarium där djuren kan se ut igenom glaset är stressande och därför bör man använda en låda (exempelvis underdelen av en kaninbur) alternativt att glaset på terrariet tejpas ett par decimeter så att djuret inte kan se ut.

Bottensubstratet består förslagsvis av ca 50% jord och 50% sandlådesand.
Bottensubstratet bör vara omkring 10-20cm djupt baserat på hur stora sköldpaddorna är.

En sköldpadda skall EJ gå helt fritt i ett rum med halt och kallt golv!
Det resulterar i att den blir felväxt, sjuk och, i värsta fall, ihjältrampad!

Plantera med fördel in olika växter såsom Crassula, Pelargon, Hibiskus, Dracena, eller varför inte plantera in ogräs som exempelvis tistlar, maskrosor, kirskål etc.

Eftersom en sköldpadda vistas inomhus mycket är det viktigt att den inte har för torr miljö.
För att få en bra luftfuktighet kan du placera ut grästuvor som du vattnar dagligen och vattenspraya omgivning med en sprayflaska rejält några gånger per vecka.

I vattenskålen är det en fördel att ha småsten så att de kan gå ut på vattnet för att dricka. Byt vatten vid behov då en sköldpadda smutsar ner sin skål snabbt.

Ljus & värme

Det är ytterst viktigt att ha rätt belysning till sina djur för att de skall växa korrekt och hålla sig friska.
Använd ej värmemattor, kablar eller liknande då det kan skada djuret - all värme skall komma uppifrån, som i naturen!

Dessa lampor KRÄVS:

• UV-lampa - Lampa som ger både ultraviolett strålning och värme
• Dagljusrör/lampa - Allmänbelysning med fullspektraljus

Utan vitamin D3 kan inte djuren tillgodogöra sig kalken i fodret och dess sköld kommer att bli knölig samt dess skelett urkalkas. För att sköldpaddan ska kunna producera vitanmin D3 behövs UVB-strålning.

Under värmelampan kan man med fördel ha en kulle - detta för att djur som ev. hamnar på rygg skall rulla ifrån lampans värme och, förhoppningsvis, hamna på rätt köl av sig självt.

Att använda en kombinerad UV-/Värmelampa tycker jag är en fördel då det efterliknar djurens naturliga solande.

Rakt under värmelampan bör yttemperaturen vara ca 35-38 grader. Från mittpunkten kommer temperaturen minska, därför är det viktigt att för större djur eller grupper ha flera värmelampor som samverkar för att ge en större yta med jämn temperatur (Bland annat för att undvika "pyramidbildning" på toppen av ryggskölden). I resten av terrariet är "rumstemperatur" lagom.
Att det blir svalare under natten är att rekommendera, ner till ca 10-15 grader är inga problem.

Ha gärna värmekällan i ena delen av terrariet så att de själva kan reglera hur varmt de vill ha.

Matplats och vatten kan med fördel placeras i motsatta änden till terrariets solplats, på detta sätt får de olika klimatzoner samt motion genom att "tvingas" besöka dessa.

Utomhus

De bör under den varma årstiden vistas utomhus dag och natt då temperaturen är minst 15 grader på dagen och minst 10 grader på natten. Bör tas in vid längre perioder med regn/molnighet om temperaturen är under 20 grader.

När jag släpper ut mina djur på våren låter jag dem vara ute dygnet runt tills det är dags att ta in dem på hösten.

Utomhushagen byggs förslagsvis av lecablock med ett nätlock av ex. kompostgaller.

Jag rekommenderar verkligen galler/nät över hagen så att ex rovfåglar inte kan komma åt djuren!

Välj ett läge för utomhushagen där sköldpaddan kan få mycket sol. Plantera även små buskar (ej Rhododendron!) som skydd mot stekande sol. Gömställen av exempelvis kork eller lerkrukor, såväl ute som inne, är uppskattade.

Oavsett hur bra/dyra lampor du har när djuren går inomhus så går det ändå inte att jämföra med originalet: SOLEN!

Djuren bör få ta tillvara på alla soliga dagar sommartid då detta ändå bara blir en bråkdel av det solljus som de skulle fått i sin naturliga miljö.

Föda

En grekisk sköldpadda är vegetarian och skall aldrig matas med annat än vegetariskt foder!
Födan bör dock inte enbart bestå av färsk "grön mat", utan även av fiberrika torkade växter.

Födan skall främst bestå av det vi kallar ogräs - till exempel:
Maskros, Kirskål, Groblad, Svartkämpar, Tistlar, Nässlor, Klöver.
Hibiskus, Kinesisk kärleksört och Rosor är också bra mat.

Exempel på växter som jag har i, och runt, min trädgård samt vilka delar av dem som jag ger mina djur:

Brännässla
(Urtica dioica)
Blad (Unga - Spröda)

Groblad
(Plantago major)
Blad

Hibiskus
(Hibiscus syriacus)
Blad & blommor

Kinesisk kärleksört
(Hylotelephium spectabile)
Blad, blommor & stjälk

Kirskål
(Aegopodium podagraria)
Blad (Unga - Spröda)

Maskros
(Taraxacum sect. Ruderalia)
Blad, blommor, stjälk & rot

Pensé/Viol
(Viola tricolor hortensis)
Blad & blommor

Ros
(Rosa sp.)
Blad & blommor

Rödklöver
(Trifolium pratense)
Blad & blommor

Svartkämpar
(Plantago langeolata)
Blad

Svinmolke/Tistel
(Sonchus asper)
Blad, blommor & stjälk

Weigela
(Weigela florida)
Blad & blommor

Nutrobal och Vispumin är Vitamin & Mineraltillskott som jag ger ca 2 gånger per vecka när de går inomhus - utomhus får de i princip bara foderkalk. De bör även ha fri tillgång till sepiaskal och eventuellt extra kalciumtillskott eftersom kostens kalcium:fosfor-balans oftast ligger på runt 2:1 och sköldpaddorna bör ha en ratio på 4:1.

Under vinterhalvåret kan man köpa olika salladssorter i matbutiken.
Välj grövre sorter typ Roman, Frisé, Maché eller Provensalsk salladsblandning.
Det finns även olika typer av fiberrika torkade produkter som man med fördel kan ge sina djur.

Ett mycket bra torkat foder är Agrobs Testudo (tidigare Pre Alpin Testudo) som finns i 3 varianter.
Pelletsvarianterna Original och Herbs löses upp i vatten och ges som "gröt".
Fibre är ej pressad till pellets och ges som det är (torrt).
Ge generellt aldrig frukt, ”vanliga” grönsaker eller animalisk föda!
EJ majs, tomater, gröna ärtor, leverpastej, kattmat mm.

De skall alltid ha tillgång till färskt vatten!
Ge så mycket, eller lite, mat att maten äts upp inom någon timme.

Under vintern kan man med fördel ta några perioder då djuret får mat lite mer sällan - detta för att hålla nere tillväxten samt att de ändå ofta går ner i varv under denna årstid även om man inte dvalar dem. Mata då exempelvis varannan/var tredje dag under någon månad.
Väg sköldpaddan kontinuerligt och för en vikttabell - på detta sätt kan du bedöma djurets hälsotillstånd! En sköldpadda skall växa långsamt – vikten kommer att gå både upp och ner.

Att djuret ökar i vikt sakta, jämnt och proportionligt är dock det säkraste tecknet på att det växer rätt. Ser man en långvarig trend på viktnedgång så kan detta vara ett exempel på att något inte står rätt till.

Könsbestämning

(Hane vänster, hona höger)

Det enklaste sättet att se skillnad på könen hos dessa djur är att titta på svansen.
Svansen hos hanen är avsevärt större än hos honan. Hanen har dessutom en kraftig kloliknande spets som hos honor också den är mindre.

Har man dessutom lite fantasi så tycker jag att man kan se att honans femoral- och analplåtar bildar en tydlig form av en fjäril?!

Kön går ej att fastställa säkert förrän djuren nått en ålder på ca 4-6 år och en vikt på ca 300g.

Dvala

En grekisk sköldpadda kan med fördel dvalas 2-3 månader på vintern.
Oavsett så kan det vara klokt att djuret får det lite lugnare under vintermånaderna.

Kanske gräver de ner sig själva under några dagar, eller t.o.m veckor, det är i så fall helt normalt.
Passa då på att sänka värmen, genom att korta belysningstiden på lamporna.
UV-lampan kanske bara behöver brinna några timmar per dagen (om alls), lysrören kan släckas helt!

Viktigt vid dvalning är att djuren långsamt anpassas för att ligga i mörker och en temperatur på 4-5 grader i ca 3 månader!
Jag förbereder mina djur på dvalan genom att korta djurets dygn enligt ett särskilt schema under ca 1 månads tid!

De blir under nedtrappningen slöare och långsammare och kommer efter någon vecka att sluta äta varpå jag slutar tillföra föda, vatten ska de däremot ha tillgång till hela tiden.
Temperaturen under dvalan bör vara ca 4-5 grader men aldrig överstiga 8 grader då det är risk för att de vaknar, metabolism startar och de kan förlora för mycket i vikt.

När de så småningom gått i dvala lägger jag dem i plastlådor med lätt fuktad kokos-flis och därefter placeras dessa i ett kylskåp som införskaffats för detta ändamål.

Under själva dvalan väger/kollar jag mina djur ca var 14:e dag så att allt är OK.
Jag öppnar även kylskåpet flera gånger/vecka för att vädra så att de inte kvävs!

Efter dvalan styr jag under ca 1 vecka upp temperaturen (och ljuset) successivt, på samma sätt som nedtrappningen fast tvärtom och som synes lite raskare!
Nu får djuren lite extra dagar med grön färsk mat samt mycket vatten för att hjälpas igång med deras system innan jag återgår till det vanliga matschemat.

Jag tycker att du skall dvala ditt djur först när du är helt på det klara med hur man sköter dessa djur och att du är 100% säker på att ditt djur är vid god hälsa.

Bestämmer du dig för att dvala ditt djur så ta del av andra sköldpaddsägares erfarenheter och läs på mycket noga.

Det är du, och bara du, som dvalar som har ansvarar för dina djurs väl och ve!

Avel

Ges rätt förutsättningar så kommer de så småningom att fortplanta sig.
Detta inträffar vid ca 8-10 års ålder om de utvecklats normalt.
Vanligen lägger de 3-4 ägg 2 ggr/år - 1 gång på våren efter dvalan och en på sensommaren/hösten.

Hanarna kan vara tuffa i sin uppvaktning varför det rekommenderas att man har minst två vuxna honor per vuxen hane!

Äggen placeras varsamt i en kläckare.
Vid en temperatur på 31,5 grader utvecklas ungefär 50% hanar och 50% honor.
Lägre temp ger en majoritet på hanar och högre temp leder till en majoritet på honor.

Luftfuktigheten i äggkläckaren håller jag på ca 80% och jag vädrar några sekunder dagligen.
Äggen skall absolut inte vändas eller röras i onödan när de placerats i kläckaren!

Substratet som äggen ligger på bör vara något som håller fukt, exempelvis Vermiculite.

Efter ca 14 dagar kan man med hjälpa av att "lysa" äggen skönja om de är befruktade eller inte, man ser att blodkärl börjat bildats och att äggets färg ändrats.

Två veckor gamla ägg lyses för att se om blodkärl bildats.

Allt eftersom äggen utvecklas, ca 6 veckor, minskar ljusgenomsläppet allt mer eftersom fostret växer inuti.

Bilden visar två ägg (ca 5 veckor gamla) lagda av samma hona vid samma tillfälle, där det högra ägget visade sig vara obefruktat.

Äggen ligger i kläckaren ca 51-76 dagar innan de kläcks.
De väger vid kläckning ca 14-20 gram och är ungefär 30-42 mm långa.

De små är färdiga att klara sig helt själva från första stund.

De äter samma föda som de vuxna och beter sig precis som dem.
Knattarna gräver till en början gärna ner sig mer än de vuxna - detta är ett naturligt beteende då det skyddar mot uttorkning och rovdjur!

Kön går ej att fastställa säkert förrän de nått en ålder på ca 4-6 år och en vikt på ca 300g.

Hälsa

Djuren kan ofta uppfattas som tuffa och hårda. Det kan dock vara bra att veta att skalet som skyddar dem endast är ½ mm tjockt, så hantera dem varsamt!

Bada inte sköldpaddan annat än någon gång då och då eller om du misstänker att den är uttorkad/sjuk. Badning för ofta påverkar tarmfunktionen/floran negativt. En sköldpadda bajsar när den behöver det och gör detta bäst i sin bur utan hjälp av badning. Bajset skall vara ganska fast och lätt fuktigt.

En sköldpaddas urin innehåller ofta lite vitt (urinsyra) och detta är helt normalt.

När en skölpadda andas in utvidgas naturligtvis lungorna; eftersom utrymmet i skalet är begränsat så kommer därför frambenen att åka ut lite. När djuret sen andas ut så åker benen in igen. Detta är alltså förklaringen till att djurets framben rör sig när de exempelvis vilar under solplatsen.

Se till att hundar, katter och fåglar INTE kan komma åt sköldpaddan!

Om du dvalar djuret är det viktigt att gnagare inte kan komma åt ditt djur och skada det!
En sköldpadda kan behöva avmaskas - detta bör dock inte göras för ofta.
Viktförlust över tid kan vara ett tecken på mask. Därför är det viktigt att "föra bok" kontinuerligt på djuret och dess vikt.

CITES

Överenskommelsen om internationell handel med hotade arter av vilda djur och växter trädde i kraft 1975 och är alltså en internationell reglering av arter som hotas av handel.

Den kallas för Washingtonkonventionen eller oftast rätt och slätt för CITES, som är förkortningen av Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora.
Över 170 av världens länder har antagit den. Mer info om CITES hittar du hos Jordbruksverket.

Grekisk sköldpadda är utrotningshotad och är därför listad på EU:s Bilaga A i rådets förordning (EG) nr 3338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.
EU har en strängare klassning än CITES vilket innebär att vissa arter klassade som CITES II inom EU har den strängare klassningen och finns på bilaga A.
Man behöver CITES-intyg för alla kommersiella aktiviteter med arter från EU:s bilaga A!
Alltså: all kommersiell aktivitetet med dessa djur är förbjuden enligt Bilaga A - Appendix II såvida inte djuren, eller du, har CITES-intyg som medger undantag från dessa regler!
Bilaga A listar de mest hotade arterna. Denna bilaga överensstämmer i stort sett med CITES-konventionens appendix I. Även arter från appendix II samt arter som inte är listade i relation till konventionen, är listade av EU i denna bilaga.

I den mån kommersiella aktiviteter ändå får förekomma krävs ett CITES-intyg, det vill säga ett intyg från Jordbruksverket om att undantag från förbudet medges.
Undantag medges bland annat då exemplaret fötts upp i fångenskap och föräldradjuren kan styrkas samt har CITES-intyg även de.

Observera att även att annonsera efter dessa djur är olagligt om du inte har ett CITES-intyg!!! För att få sätta in en annons med exempelvis "Grekisk sköldpadda köpes" krävs alltså att du har ett godkänt intyg från Jordbruksverket!